16 nov 2016, 11:37

Simulering för kortare kötider

Hur kan matematiska modeller göra att de som ringer nödnumret 112 får hjälp ännu snabbare? Forskaren Klas Gustavsson håller på att ta reda på svaret på den frågan.


Klas Gustavsson

I december 2015 infördes gemensam nationell mottagning på nödnumret 112. SOS-samtalet ska i första hand besvaras av den SOS-central som ligger närmast den hjälpsökande.

– Men för att människor ska få hjälp så snabbt som möjligt så kopplas samtalet vidare till någon av de andra 12 SOS-centralerna som hanterar 112-samtal om den som ringer inte har fått svar inom fem sekunder, berättar Klas Gustavsson.

Han är doktorand på Mittuniversitetet i Sundsvall och undersöker i sin forskning hur den här omfördelningen av samtal ska ske på allra bästa sätt. Det kallas köteori och går ut på att man med hjälp av matematiska modeller bygger ett system som kan göra simuleringar av hur kötiden påverkas av olika beslut och strategier.

Ta till exempel ett stort oväder som ställer till mycket skada för väldigt många människor i Värmland. En sådan situation innebär att många i området ringer nödnumret 112 och att den lokala SOS-centralen får ett så högt tryck att de behöver hjälp. Frågan blir då vad som är mest optimalt – att isolera alla de samtalen till en viss kö till några särskilda SOS-centraler eller ut över hela Sverige?

– Med hjälp av systemet behöver man inte improvisera i stunden, utan SOS Alarm kan göra sådana simuleringar i förväg och på så vis ha bästa möjliga beslutsunderlag.

Men systemet ger fördelar även i planeringen av vardagen. Genom att mata in olika variabler i modellen kan man till exempel undersöka vilken bemanning som är optimal på de olika SOS-centralerna vid olika tider.

– Säg att man har bestämt hur många SOS-operatörer som behövs vid centralen här i Sundsvall under en viss halvtimme baserat på hur många som i snitt ringer 112 vid den tiden.

Det kan låta logiskt men problemet är att ett snitt är bara ett snitt. Ringer det fyra personer ena kvarten men 16 nästa så är snittet fortfarande tio, trots att arbetsbelastningen är mycket högre kvart nummer två.

– Med hjälp av en simulering kan SOS Alarm enkelt se hur olika lösningar på det dilemmat påverkar kötiden redan innan de testar dem i praktiken.

Tryck på bilden för större version

Den data som används i simuleringarna kommer att vara riktig, det vill säga historisk data från SOS Alarm, för att på så vis ge bästa möjliga underlag att fatta beslut utifrån.

– Sedan måste man självklart ta in fler variabler, men tack vara simuleringarna kan man få svar på många frågor redan innan man fattar besluten. På så vis slipper man testa på verkliga situationer där människor faktiskt behöver hjälp.

Text: Karin Aase